Ja när man vaknade i morse och tittde ut blev man ju inte på något vidare bra humör...
Snöblandat regnhelvete som faller till marken...inget vidare att gå i heller....
Ja fick ju det deppiga beskedet igår att jag och barna inte kan åka till ♥...Jag som längtat såååå....
Han skulle åka iväg på ett jobb nere i Malmö idag och kommer hem mycket sent inatt om det inte blir övernattning där nere, vilket jag inte hopppas...
Vi får komma imon på mogonen/förmiddagen....Får ha fradasgmys med barna i soffan här hemma....
Jag kommer vilja vara hos honom redan kl 6 men han beöver ju sova lite också så vi kommer runt 9-10tiden...
Känns lite surt...Jo jag vet, och han har sagt att han har mycket nu när våren kommer och det ska göras en de ena och en de andra...sedan har han nått med jakten på söndag så då finns ingen tid...
Då åker jag och barna hem och ska väl hitta på nått så man inte deppar ihop fullständigt...får se om det blir badhuset...beror lite på vad vi känner för....
Eftersom det suger i magen av längtan efter honom så känns det tungt...Men bara bita ihop och hitta någon bra lösning på det hela....jag har ju en negativ förmåga att bygga mitt liv kring den killen jag träffar...Avbryter alla tidigare planer och rättar mig efter dennes tider och önskemål....
Jag skadar bara mig själv och MÅSTE sluta med att göra så...
Men då kommer ju den stora frågan....Vad vill jag och framför allt vem är jag...
Jag vet vem jag är och jag har god insikt i vad jag kan och inte kan, rent fysiskt...
Psykiskt är det lite si och så med...Jag vet att jag vill ha en man vid min sida...leva och bo med han och älska honom för den han är och att han ska älska mig...
Att dela mitt liv och min vardag med denna....Problemet med mig är att jag har ofta väldigt mycket för bråttom....
Som tur är vet ♥ om att jag är en fröken bråttom och han klarar av att stå på bromsen....
Vilket jag inte gillar men det är en sådan person jag vill dela mitt liv med...en som kan dra mig i örat och säga...lugn nu...inte så brottom...
Och ja jag har lätt att finna mina känslor...har lätt att tyda dem...och jag har såååå mycket att ge....
Om nu ♥ tycker att jag visar mycket av mina känslor nu....då ska han bara veta vad jag har mer att ge den dagen har bestämt sig för att det är vi...
Jag ber till gudarna och alla väsen som finns att han ska finna sina känslor och inse att han vill lika mycket som jag sattsa på att få ett fungerande liv ihop med mig och barnen...
Tiden får utvisa hur det blir.... jag har en tuff utmaning att ta tag i medans jag väntar...och det är att hitta tålamodeet att kunna vänta och att tagga ner mitt tempo...inte alltid ha så bråttom med allt....