Äcklig vit spindel...
Kategori: Drömmar
Kommer krypandes emot mig....har sin kropp högt från marken med sina långa ben...ser nästan ut som den går på tå...
Den får syn på mig och stannar upp...
Från ingenstans svinga den upp på sin tråd och hoppar emot mig...
jag fäktar i luften och den gungar iväg....men snart kommer den emot mig igen....
Jag snubblar och faller i någon stol....
Väl i stolen kommer den vita spindeln emot mig igen och hoppar mot mig igen....
jag slungar den åt sidan men fastnar i spindels tråd som dödar den med bara mina händer...
Den blir bara mos mellan mina fingrar...
Med panik så vaknar jag upp ur min dröm om denna äckliga vita spindel...
Då jag funderat över denna dröm idag så har jag nu lyckats samla mina tankar och försökt tyda den...
I min bok står följande om spindel
"Eftersom så många människor är livrädda för spindlar, kan en dröm som handlar om sådana symbolisera någon eller något som man verkligen är rädd för. Men enligt gammal drömtydartradition kan en spindel också vara ett tecken för lycka och framgång"
Färgen Vit
" Betrakta vitt som ett blankt papper att fylla med text. Det är en möjlig tolkning av en dröm som domineras av vitt. Det betyder att man är redo att börja med något nytt, att man vänder blad, att man börjar om. Att drömma om ett starkt vitt ljus kan faktiskt betyda att "det kommer gå upp ett ljus", att man kommer att finna lösningen på sina problem, svaret på något man grubblat över"
Döda
"Att drömma att man dödar någon eller något är alls inte dåligt och man ska inte känna skuld eller skämmas om det är man själv som skickar någon vidare. Det är helt enkelt ytterligare en variant av dödsdrömmen, och det står för att en fas i livet är slut och att en annan tar vid. Om det är man själv som dödar, släpper man antagligen ut sin ilska över någonting som har hänt under dagen. Eller så är det ens undermedvetna som säger åt en att det är dags att avsluta ett förhållande eller att avsluta något man håller på med."
Så hur summerar vi det hela....
Jo jag har ju blivit "dumpad" av S och jag måste acceptera det och gå vidare...
Jag har just avslutat ett kapitel i mitt liv och dags att börja ett nytt...
Jag är lite rädd för att vara själv, men jag måste lära mig det...
S har lärt mig att bromsa och tänka efter före...Mitt tålamod har blivit bättre och jag försöker tagga ner på alla planer hit och dit...Nu får jag bara tänka frammåt och försöka bygga upp min självkänsla...
Den har alltid varit låg...men nu ska den fanimej upp i topp...
